Siktet inställt på samma mål

Organisationerna inom den offentliga förvaltningen siktar för närvarande alla mot samma mål – tillgängliga digitala tjänster.

Alla har samma mål, men det finns många vägar fram. Även längden på vägen eller svårigheterna i terrängen varierar. För somliga är vägen rätlinjig och tydlig, för andra är den slingrig och ojämn och på vägen kan det också finnas en del snår.

Vid riksdagens kansli riktades koordinaterna i kompassen mot tillgängliga webbtjänster kort efter att tillgänglighetsdirektivet trätt i kraft. Stegen mot målet började man dock ta först förra våren.

Riksdagens plenisal. Bilden är tagen uppifrån.
Bild: Hanne Salonen / Riksdagen

Robot sattes i arbete

Först sattes en robot i arbete. Roboten gjorde en skanning som hjälpte oss att skapa en bild av webbplatsens nuvarande tillgänglighet och den gav oss en uppfattning om den kommande arbetsuppgiften, och tillsammans med webbplatsens leverantör utarbetades en korrigeringsplan.

Korrigeringar enligt anvisningarna om webbinnehållets tillgänglighet har vi börjat genomföra i korta etapper. Under två veckors perioder har vi som mål att göra korrigeringar, men också att göra upp en förteckning över kommande arbeten och att gruppera arbetet i större helheter. Ett verktyg för att organisera arbetet är Jira, vars anmälningar kan följas upp och kommenteras av alla personer som deltar i arbetet.

De färdiga korrigeringarna konkretiseras i testmiljön, där det fortfarande är möjligt att testa dem till exempel med hjälp av ett skärmläsningsprogram. Till slut förs korrigeringarna till produktionen.

Filer och textning är utmaningar

Utöver de tekniska korrigeringarna av webbplatsen görs tillgänglighetsarbete i fråga om handlingar som publiceras på riksdagens webbplats och videoupptagningar som publiceras i webbsändningstjänsten. För båda håller man först på att söka efter lösningar.

På riksdagens webbplats publiceras årligen minst hundratals handlingar i pdf-format och det finns också många aktörer som producerar handlingar. Därför bör de kommande stegen vara tydliga och styrda.

Den viktigaste utmaningen när det gäller upptagningar av webbsändningar är hur man med hjälp av programvaror kan producera en tillräckligt bra textning eller textbeskrivning. Det finns redan programalternativ som erbjuder textning på finska eller svenska, men textens kvalitet förutsätter ännu antingen att programvaran utvecklas eller att texterna korrigeras manuellt före publikationen.

Nytt sätt att arbeta

Vi står också inför en implementering av tillgänglighetskonceptet. Eftersom tillgängligheten inte kan förbli enbart ett projekt, bör tankemodellen och dess betydelse lyftas fram i organisationen. Dessutom ska man ordna utbildning för innehållsproducenterna och se till att skapandet av ett tillgängligt innehåll blir det nya sättet att arbeta.

Förbättrandet av tillgängligheten vid riksdagens kansli är för närvarande ett av de viktigaste och också ett av de största utvecklingsprojekten inom nättjänsterna. Det är också en stor ekonomisk satsning. Ett belopp på minst flera hundra tusen euro fördelas över flera år. Ändå motsätter sig ingen målet, dvs. vikten av fungerande webbtjänster som är tillgängliga för alla.

Kompassen har tagits fram, koordinaterna är klara och utrustningen är i ordning. En del av kontrollerna har hittats, men det är fortfarande en bit kvar till målet.

 

Skribent

Tiina Deboo

informatör, riksdagsinformation

Läs också

Intresseorganisationerna önskar digitala tjänster som är tekniskt tillgängliga men även tydliga och logiska

Läs föregående

Nya myndighetswebbplatser saknar det tillgänglighetsutlåtande som krävs enligt lag

Läs nästa