FPA:s webbtillgänglighetsarbete: ”Den viktigaste motivationen är personens egen insikt”

FPA inledde sitt webbtillgänglighetsarbete i slutet av 2017. Ett och ett halvt år har rymt egna insikter, problemlösning och utveckling av nytt innehåll, men framför allt har projektet lärt deltagarna hur mångfacetterat webbtillgänglighetsarbetet är.

Arbetet med att göra FPA:s digitala tjänster tillgängliga har varit en intressant resa för deltagarna, där det största arbetet har utförts och de största utmaningarna lösts med egna krafter. Informationsbehovet har varit stort under förändringen och det har inte alltid funnits tillräckligt med stöd, eftersom frågorna kring tillgänglighet på webben är nya för alla.

Att lyckas är belönande

De egna insikterna har dock hela tiden förbättrats och det har varit belönande att lyckas. De bästa belöningarna har varit sådana ändringar som till sist inte bara hjälpt en enda grupp utan har förbättrat användningserfarenheten för alla.

”Det viktiga är att de som utför arbetet själva inser vad webbtillgänglighet är. Det är svårt att hitta motivationen till att utveckla en tillgänglig tjänst om man inte riktigt förstår vad termen betyder”, berättar Raila Äijö som är projektchef inom webbtillgänglighetsarbetet.

Ett exempel på hur insikter uppstått är ett skärmläsningsprogram som förvandlar texten på skärmen till tal. De FPA-anställda kan ladda ner programmet för att få insikt i hur en person med synskador upplever användningen.

Även Annapura som erbjuder transkriberings- och webbtillgänglighetstestning vid Synskadades förbund rf och Kehitysvammaliitto har hjälpt till med att utbilda personalen och utföra utvärderingar.

Den enorma datamängden skapar utmaningar

FPA behandlar en enorm mängd data och det finns många olika typer av material. Detta beror både på FPA:s långa historia och på att de olika datasystemen ligger i lager på varandra. Webbtillgängligheten kan inte lösas enbart genom att ändra på typsnittet eller genom att lägga till ett läsprogram på en gammal tjänst. De FPA-anställda efterlyser även förståelse i den allmänna debatten för hur mångfacetterad webbtillgängligheten är.

”I en organisation som FPA är bakgrundssystemen komplicerade. Då man gör ändringar måste man undersöka om de äventyrar användbarheten för majoriteten av användarna eller om man ändå kan hitta en lösning som alla användare har nytta av”, beskriver Tuija Kautto, dataadministrationsplanerare.

Dessutom innebär olika dokumentformat, brev och blanketter samt till exempel utskrivbarheten också utmaningar. Ändringarna får inte störa helheten.

”När man ändrar på en sak måste man vara försiktig så att man inte har sönder något annat”, fortsätter Kautto.

En webbskola om webbtillgänglighet planeras

I framtiden kommer FPA att fokusera på att bland annat säkerställa att webbtillgängligheten beaktas vid alla anskaffningar och att de FPA-anställda har tillräckliga kunskaper och färdigheter inom webbtillgänglighet.

För det senare kan det finnas en lösning i den interna webbskolan som FPA planerar och där det ska vara lätt att få information om de centrala aspekterna av webbtillgänglighet.

De som svarat på frågorna är Raila Äijö, projektledare och sakkunnig, Tuija Kautto, dataadministrationsplanerare samt Sannu Järvinen, IT-expert vid FPA.

”Det viktiga är att de som utför arbetet själva inser vad webbtillgänglighet är. Det är svårt att hitta motivationen till att utveckla en tillgänglig tjänst om man inte riktigt förstår vad termen betyder.”

Se även Laura Rahkas och Ossi Alhos presentation under RFV:s webbtillgänglighetsevenemang i november 2018: