Cancerorganisationernas webbtillgänglighetsarbete: Samma upplevelse för alla sinnen

Cancerorganisationernas digiproducent Teemu Muhli arbetar med webbtillgängligheten för att främja ungas hälsa via Fressis.fi-webbplatsen. Jämlikhetsmålet får honom att hitta på lösningar genom användarens erfarenheter.

Cancerorganisationernas webbtillgänglighetsarbetsgrupp har i sitt eget projekt framskridit från kartläggning till det tekniska arbetet.  Fressis.fi-webbplatsens tillgänglighetstest pekade på kritiska åtgärdspunkter samt möjliga utmaningar som webbplatsens tekniska producent ska beakta.

Teemu Muhli.
Cancerorganisationens digiproducent Teemu Muhli anser att webbtillgänglighet bör fungera som en övergripande princip.

Att utveckla användarupplevelsen och innehållet är en central fråga

Projektet att förbättra den tekniska webbtillgängligheten rullar på bra och det tekniska genomförandet orsakar ingen större oro. Blicken riktas nu mot innehållet och användarupplevelsen.

Ett viktigt ämne är den stora mängden information som finns på webbplatsen, som enligt testrapporterna kan vara svårt för en användare att uppfatta.

”Vår webbplats har rikligt med innehåll av bra kvalitet, men vi måste säkerställa att innehålleti en vy inte blir för mycket på en gång. Att få en uppfattning om webbplatsen ska vara så enkelt som möjligt för alla användare. Vi måste bedöma vad som är relevant för användaren och om innehållet bör minskas eller om informationen ska finnas i ett annat format”, berättar Muhli.

Att främja webbtillgängligheten är en avgörande del av all kommunikation

Cancerorganisationernas centrala värderingar är att stärka jämlikhet och jämställdhet, och webbtillgänglighetsarbetet ses på så sätt som en del av en större helhet.

Istället för att fokusera på en enda webbsida vill man genom webbtillgänglighet få fram alla delar av Cancerorganisationernas kommunikation och producerade material. Och dessutom, med tanke på mångfald, att man beaktar så många användargrupper och behov som möjligt i allt som görs.

Muhli har fått egna upplevelser att hänvisa till genom webbtillgänglighetsutbildningar, där han fått följa med en synskadad tränares bildskärmsarbete.

Kvar i minnet blev också tränarens berättelse om sin konsthobby: hur en medhjälpare eller vän beskriver konstverk för hen. Berättelsen öppnade Muhlis sätt att tänka och gav respekt för webbtillgänglighetsarbetet.

”På en webbplats finns det av olika skäl bilder och infografik för att komplettera text eller ge mervärde. Men om man lägger till text till bilderna på webbplatsen ska texten vara informativ och tydlig. Skulle jag på samma gång verbalt kunna beskriva för användaren den känsla som finns i bilden? Upplevelsen är ju ändå alltid individuell”, berättar Muhli.

När en webbplats har mycket innehåll av bra kvalitet måste man säkerställa att det inte finns för mycket innehåll i vyn på en gång.

 

Läs också

Gästinlägg: Satasairaalas lättlästa och tillgängliga webbsidor

Läs föregående

Första övergångsperioden för tillgänglighetskraven slutar den 23 september

Läs nästa